I grunden tycker jag detta med ”taktik” är intressant.
Vad är bäst för demokratin?
Ett parti som säger vad dom står för och vågar säga detta även om det är ”otaktiskt” eller partier som först noga analyserar vad folk vill höra och därefter levererar sitt budskap. Detta även om dom egentligen tycker något annat. Om åsikten sedan ifrågasätts blir det oftast ”locket på” och dimridåer.
Jag vet vad jag tror är bäst. Vet du?
Piratpartiet säger vad man vill göra och sedan står man för det.
SD säger att man tycker om invandrare och att man gillar HBT-personer. Är det taktik eller raka besked?
M säger att man vill ha kvar LAS. Är det verkligen så man tycker eller har man bara kommit fram till att det är rätt sak att säga för att behålla makten?
S säger ibland att man vill riva upp FRA lagen. Tycker man så eller tror man att man kan vinna röster på detta sättet?
Exemplen är många många tyvärr….
I kölvattnet av den uppblossade diskussionen om barnporr-begreppet så har jag läst flera synpunkter på att PP är otaktiska som ”berör” frågan om barnporr överhuvudtaget. Detta är något som de etablerade partierna noga ser till att undvika utom när de vill införa mer kontroll/övervakning och censur. Att ens våga tänka tanken på att ifrågasätta någon lag som handlar om barnporr (eller terrorism) är otänkbart då man är rädd för att det skall ge negativa associationer. Precis på det sätt som somliga nu försöker koppla ihop PP och barnporr på ett mycket ohederligt sätt med enda syftet att åstadkomma denna association. Effekten blir att ett sansat samtal/diskussion om svåra frågor och svåra avvägningar blir nästan omöjligt.
Läs Farmorgun som tar upp en del av ovanstående, en hel del om FRA och några andra viktiga saker.
Läs bra summeringar om utvecklingen mot mer övervakning på brännpunkt och hos HAX.
